Kan en motoroptimering halvera livslängden?

Få ämnen skapar lika mycket diskussion i forum som motoroptimering. Så fort någon nämner fler hästkrafter dyker samma fråga upp: "Men sliter det inte ut motorn?"

BSR, som har utvecklat motoroptimeringar i över 25 år, menar att verkligheten är betydligt mer nyanserad än många tror. I en teknisk genomgång visar företaget vilka motordelar som faktiskt påverkas av en optimering och vilka som inte gör det.

Över 800 hästkrafter – utan att öppna motorn

För att illustrera hur långt dagens motorer kan pressas lyfter BSR fram några av sina egna projektbilar.

En Volvo V40 T2 med originaleffekt på 122 hästkrafter har byggts om till över 440 hästkrafter utan att motorn öppnats.

En Volvo V60 D4 har gått från 190 till drygt 400 hästkrafter, medan en Volkswagen Golf R utvecklar över 800 hästkrafter.

Det väcker förstås frågan: Hur kan en standardmotor klara så stora effektökningar?

Allt i motorn belastas inte mer. Enligt BSR finns en vanlig missuppfattning om att hela motorn utsätts för större belastning när effekten höjs.Så är det inte.

Kamaxlar, ventiler och kamdrivning påverkas enligt företaget inte av det ökade vridmomentet eftersom de inte överför kraften till hjulen.

Tvärtom kan en motoroptimering ibland innebära att motorn arbetar på lägre varvtal tack vare ett högre vridmoment. Det gör att vissa komponenter faktiskt snurrar färre varv under normal körning. Oljan är viktigare än fler hästkrafter BSR menar att den största fienden mot motorns livslängd ofta inte är en optimering – utan dåligt underhåll.

Företaget rekommenderar därför att motoroljan byts betydligt oftare än de långa serviceintervall som många tillverkare idag tillåter.

Istället för att köra upp mot 3 000 mil mellan oljebyten rekommenderar BSR byte ungefär var 1 000:e mil, tillsammans med en motorolja av rätt kvalitet.

Även kamrem och kamkedja påverkas enligt företaget betydligt mer av kallstarter och dålig smörjning än av en välgjord motoroptimering.

Kolvarna är en helt annan historia

Det finns däremot delar som faktiskt får arbeta hårdare när effekten ökar.

Kolvarna är ett tydligt exempel.

Men enligt BSR är det inte själva effekten som är den största faran.

Det verkliga hotet är det som kallas knackning eller spikning – en okontrollerad förbränning som skapar extrema tryck i cylindern.

En seriöst utvecklad motoroptimering ska därför inte bara ge mer effekt, utan även säkerställa rätt bränsleblandning, korrekt tändning och ett luft/bränsleförhållande som håller motorn borta från knackningsområdet.

Det är just därför stora aktörer lägger mycket tid på utveckling och provning innan en mjukvara släpps.

Små fel kan bli dyra

BSR pekar också på att många motorskador egentligen beror på komponenter runt motorn snarare än själva motoroptimeringen.

Ett exempel är laddtrycksregleringen.

Om en laddreglerventil eller wastegate börjar fungera dåligt kan laddtrycket bli högre än tänkt, vilket leder till kraftigt ökade cylindertryck.

På flera äldre femcylindriga Volvomotorer är exempelvis felkod 6806 ofta kopplad till en defekt laddreglerventil – något BSR rekommenderar att åtgärda innan problemen växer. Vevlagren är byggda för betydligt mer än man tror En av de mest intressanta delarna i genomgången handlar om vevlagren.

BSR visar upp ett vevlager från en kraftigt trimmad motor som fortfarande har en perfekt oljefilm och inga tecken på metallkontakt.

Så länge oljefilmen aldrig bryts sker inget mekaniskt slitage mellan lagret och vevaxeln.

BSR går till och med så långt som att hävda att ett modernt vevlager i teorin skulle kunna klara belastningen från en Formel 1-motor – förutsatt att smörjningen fungerar som den ska.

BSR:s genomgång visar att verkligheten är betydligt mer komplex än att "fler hästkrafter automatiskt innebär kortare livslängd".

Samtidigt bygger resonemanget på en viktig förutsättning: att optimeringen är korrekt utvecklad, att motorn är frisk från början och att bilen underhålls med rätt olja och serviceintervall.

En dåligt framtagen mjukvara eller bristande underhåll kan fortfarande bli en dyr historia.

Men enligt BSR är det sällan själva effektökningen som är den största boven – utan allt runt omkring.